Kalatalouden Keskusliiton tiedote / pressmeddelande 21.3.2023
Suurin osa vesistämme on yhteisesti omistettuja vesialueita, joiden käyttö ja hallinta tapahtuu osakaskuntien kautta. Suomessa on noin 20 000 osakaskuntaa. Tämän lisäksi kymmenet tuhannet vesialueet ovat yksityisessä omistuksessa. Vesialueiden omistamisen hajanaisuus aiheuttaa ongelmia kalastuksen ja kalakantojen hoidon järjestämiselle. Kalastuksesta saatava hyöty kasvaa, kun kalakantojen lisäksi laitetaan vesialueiden omistusyksiköt remontilla kuntoon.
Kalavesien omistuksen ja hoitamisen perusyksiköt, osakaskunnat, kaipaavat monin paikoin toiminnan tehostamista. Osakaskuntien toimintaa haittaavat kalastuksen järjestämisen kannalta liian pieni omistusyksikön koko, pirstaleisuus sekä toimijoiden ikääntymisestä tai vähyydestä johtuva osakaskuntatoiminnan hiipuminen.
Osakaskuntia yhdistämällä voidaan saada osakaskunta toimimaan taloudellisesti tehokkaasti sekä edistää toimivaa kalavesienhoitoa ja kalastusta tietyllä vesialueella. Osakaskuntien yhdistämistoimitusten taloudellinen tukeminen toimitusmaksuja keventämällä tai yhdistymisiä helpottamalla voisi olla varteenotettava ratkaisu. Edellisvuosina yhdistämistoimitusmaksuja on korotettu joka vuosi. Esimerkiksi yhteismetsän perustamista koskevan maanmittaustoimituksen kustannukset maksetaan valtion varoista. Samaa periaatetta tulisi noudattaa osakaskuntien yhdistämistoimituksissa. Pienillä osakaskunnilla ei useinkaan ole itsellään varallisuutta yhdistämistoimitusten tekoon, muistuttaa Kalatalouden Keskusliitto.
Kalastusmahdollisuudet paranevat
Osakaskuntien yhdistäminen suuremmiksi yksiköiksi voidaan toteuttaa yhdistämällä eri kiinteistörekisteriyksikköinä olevat vesialueet, jolloin saadaan aikaan suurempi yhtenäinen vesialue. Suurella osakaskunnalla on paremmat ja vakaammat mahdollisuudet hoitaa vesialuetta ja kalakantaa. Yhdistämisen jälkeen hallintokulut pienenevät suhteellisesti sekä laajemmasta omistajajoukosta on vaivattomampaa löytää toimijoita hoitokuntaan.
Yhden suuren omistusyksikön arvo on myös korkeampi kuin monen pienen vesialueen. Kalastusmahdollisuudet laajenevat ja monipuolistuvat, esimerkiksi samalla luvalla voi kalastaa suuremmalla vesialueella ja suunnitelmallisuus kalakantojen käyttöön ja hoitoon kasvaa. Yhdistämiset vaikuttavat myös osakastilojen arvoon. Kalastusmahdollisuuksien parantuessa kalastuslupien hinnoittelua voidaan monipuolistaa. Toteutetut yhdistämistoimitukset ovat osoittaneet, että toimiva yksikkökoko on tuhansien, mieluummin kymmenientuhansien hehtaarien laajuinen.
Osakaskuntien toimintaa ohjaava yhteisaluelaki vaatii päivityksen
Osakaskuntien toimintaa ohjaavassa yhteisaluelaissa on selviä korjaustarpeita esimerkiksi kirjanpitoa, toiminnantarkastusta sekä sähköisiä kokousmahdollisuuksia koskien. Yhteisaluelain päivitys ei kuitenkaan ole ministeriön listalla, ja työn liikkeelle saaminen vaatiikin poliittista ohjausta. Yhteisaluealain vanhentuminen vaikeuttaa osakaskuntien toimintaa.
Lisätietoja:
Toiminnanjohtaja Vesa Karttunen, Kalatalouden Keskusliitto, puh. 050 3850 875
Katso Kalatalouden Keskusliiton vaalitavoitteet eduskuntavaaleihin täältä.
______________________________
Största delen av Finlands vatten är samfällda vatten, i vilka fisket och förvaltningen sker via delägarlag. I Finland finns cirka 20 000 delägarlag. Därtill finns det tiotusentals vattenområden i privat ägo. Att vattenområdena på många håll är små och splittrade skapar problem för både fisket och fiskevården. Under följande regeringsperiod är det hög tid att ta itu med dessa utmaningar.
Grundenheten för vattenägande och fiskevård, det vill säga delägarlagen, behöver på många håll effektivera sin verksamhet. Verksamheten håller på att tyna bort på grund av små ägarenheter som försvårar ordnandet av fiske samtidigt som en åldrande ägarstruktur gör det svårt att aktivera nya delägare med i verksamheten.
Genom sammanslagning av delägarlag kunde man få till stånd ekonomiskt effektivare enheter och fiskevården och fisket skulle främjas. Man borde från statligt håll ekonomiskt stöda och underlätta sammanslagningen av delägarlag till större enheter. De senaste åren har ändå Lantmäteriverkets förrättningsavgifter höjts årligen. I fråga om samfällda skogar betalas kostnaderna för en lantmäteriförrättning för att bilda samfälld skog med statliga medel. Samma princip borde efterföljas i fråga om sammanslagning av delägarlag. Små delägarlag har ofta inte möjlighet att betala för de höga förrättningskostnaderna och sammanslagningar blir därför ogjorda, konstaterar man från Centralförbundet för Fiskerihushållning.
Fiskemöjligheterna blir bättre
Genom sammanslagning av delägarlag får man till stånd större enhetligare vattenområden. På det sättet uppnår man för det mesta bättre förutsättningar att förvalta egendomen. Ett stort delägarlag har bättre förutsättningar att vårda vattenområdet och fiskstammarna än ett mindre delägarlag. Förvaltningskostnaderna minskar proportionerligt och ur en större ägarskara är det lättare att hitta intresserade personer för förtroendeuppdrag.
Värdet på ett större enhetligt vattenområde är oftast större än summan av flera små. Fiskemöjligheterna utvidgas och blir mångsidigare och möjligheterna att vårda fiskstammarna förbättras. Det här inverkar på delägarfastigheternas värde. Då fiskemöjligheterna blir bättre kan man förbättra utbudet av fisketillstånd. Redan genomförda sammanslagningar har visat att en fungerande vattenenhet borde bestå av tusentals hektar, gärna tiotusentals hektar.
Lag om samfälligheter som styr delägarlagen behöver uppdateras
Det finns tydliga behov av att revidera lag om samfälligheter som styr delägarlagens verksamhet, gällande bland annat bokföring, verksamhetsgranskning och elektroniska möten. Revideringen av lagen om samfälligheter är ändå inte på Jord- och skogsbruksministeriets prioritetslista. För att få i gång revideringen behövs politisk styrning. En föråldrad lagstiftning försvårar delägarlagens verksamhet.
Tilläggsuppgifter:
Verksamhetsledare Vesa Karttunen, Centralförbundet för Fiskerihushållning, tel. 050 3850 875
Bekanta dig med Centralförbundet för Fiskerihushållnings målsättningar inför riksdagsvalet 2023 här.
